Dear London, I miss you

Igår sökte jag ett jobb i London. Ett jobb som jag faktiskt har någon aning om jag har en chans att få eller inte. Men varför inte testa? Eftersom det är London kunde jag inte låta bli. Jag saknar London. Varje dag. Är dock inte hundra procent säker på om jag vill/ska/borde flytta tillbaka. Känner mig bunden, samtidigt som jag känner mig väldigt fri. Egentligen borde jag strunta i alla måsten och bara packa väskan och åka. Men det är inte alltid så lätt. Fan också. Önskar att jag vågade ta steget. Jag önskar också att jag vågade vara mer nöjd.