Eller kanske inte. Hur skulle du känna dig om ingen tog dig på allvar? Att aldrig någonsin bli tagen på allvar. Att folk skrattar åt dig eller bara skakar på huvudet. Att folk säger att allt man säger är fel, trots att de själva också vet att du egentligen har rätt. Det är så jävla förnedrande. Det är alltid jag som ska ändra på mig, alltid jag som ska anpassa mig. Att någon skulle anpassa sig efter mig någon gång här i livet, det är bara en dröm som förmodligen aldrig kommer att slå in. Jag är så förbannat trött på att man aldrig får någonting tillbaka när man ger så mycket av sig själv. Så förbannat trött. Nu är hela helgen förstörd. Det ger ingenting att tänka positivt, det har jag god erfarenhet av och jag skulle inte påstå det om det inte var sant.
Sådärja, nu kan ni börja skratta åt mig. Jag bryr mig, faktiskt. Då känns det ännu bättre för er att skratta, eller hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
What do you think?